Bokreflektion: Spår av den osynlige

Titel: Spår av den Osynlige: om andlig klarsyn
Författare: Mikael Hallenius
Förlag: Marcus förlag, 2016

Spår av den osynlige – om andlig klarsyn

”Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.”

Matteusevangeliet 6:22-23

Spår av den osynlige är den första bok jag känt mig tvungen att både mäta och väga efter att ha läst den. Den känns stor och fullpackad som en tung resväska, men till min förvåning är denna skrift inte mer än elva millimeter tjock och knappast större än en mellanstor chokladkaka. Bara sex korta kapitel och åttiofem små blad. Mer behöver inte författaren för att öppna upp läsarens ögon för betydelsen av att växa i andlig klarsyn. Inte minst för en kristen ledare.

Detta är en bok inom området andlig vägledning som – sitt lilla format till trots – är komprimerad med insikter i ämnet andlig klarsyn. Här varvas bibelberättande avsnitt med personlig reflektion och värdefulla iakttagelser av det som dagligen kan grumla eller skärpa vår blick. Författaren riktar sig främst (men inte uteslutande) till kristna ledare och skriver i en avskalad ton som för tankarna till exempelvis Thomas Merton och Wilfrid Stinissen. Det är en bok som förtjänar att läsas långsamt av var och en med ett intresse för kristet ledarskap, men också av var och en som vill växa i andlig mognad. Texterna är stilistiskt avmätta och kondenserade. Skrivna för att tåla upprepade läsningar.

Varför skriver man en bok om andlig klarsyn? Mikael Hallenius är pastor i församlingen Mötesplatsen i Örebro och lärare på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH). Han har under ett antal år fungerat som andlig vägledare och mentor för pastorer i Sverige, såväl som studenter vid ÖTH och för ledare i sin lokala församling Mötesplatsen. Det är i samtal med dessa människor han gång på gång ställt frågan: ”Vad ser du Gud göra i ditt liv?”. I konversationerna som följde växte tankarna kring boken fram.

Lägg märke till att frågan inte är ”vad gör Gud i ditt liv?”. Den är mer preciserad: ”Vad ser du Gud göra i ditt liv?”. Jag undrar hur ofta det infunnit sig en tystnad efter den frågan. Jag undrar hur man sedan i samtal nu och då upptäckt den osynliges hand. Hur vana är vi att urskilja och sätta ord på det Gud gör i vårt liv? Vad ser du Gud göra? Den som vill besvara frågan behöver använda sina ögon. Den som önskar följa Jesus kan se vad han gör.

Frågan om vad våra ögon ser blir utgångspunkten i Hallenius skrift. Bokens sex kapitel berör olika dimensioner som formar den andliga klarsynen, så som bönen, det ömsesidiga beroendet och Bibeln. Med ett grumligt öga förmår vi inte se vad som är viktigt i Guds rike. Då irrar vi runt i vardagen. Men en andligt mogen människa har en allt klarare blick. Hon kan urskilja Guds handlande även då många andra missar det. Mitt i det vardagliga upptäcker hon plötsligt spår av den osynlige.

Jag medger att den här lilla boken har berört mig djupt. Efter en första genomläsning kan man inte annat än dela författarens uppfattning att andlig klarsyn är ett högaktuellt ämne som förtjänar vår uppmärksamhet. Hallenius kommer med såväl goda som dåliga nyheter till läsaren, vilket evangeliet alltid har en förmåga att göra. De bilder av andlig klarsyn som tecknas är enkla, närgående och medryckande. Ibland även vackra, som i beskrivningen av Elias tjänare som på berget Karmel spejar efter det regn som aldrig tycks dyka upp. Rakt igenom boken finns en ton som är både kärv och tröstande på samma gång.

En del läsare kommer nog att uppleva texten som alltför tät och kondenserad. Om resväskan jag packar är för liten för allt det jag vill ha med mig brukar det resultera i att jag möts av skrynkliga skjortor när jag packar upp. Det finns en risk att läsaren på ett liknande sätt inte riktigt förmår packa upp dimensioner av boken på det vis författaren avsett. Bitvis är författarens tankegångar så komprimerade i texten att jag skulle behöva ett exempel eller en illustration för att förstå vad som åsyftas. Men samtidigt är detta också en styrka med texten. Den är allt annat är pratig.

Om det är något jag saknar i Spår av den osynlige är det just en mer utförlig bild av hur man i den kristna gemenskapen utövar andlig klarsyn. Nog har en andlig vägledare en avgörande roll i att utöva andlig klarsyn. Men hur kan den kristna församlingsgemenskapen tränas i klarsynthet? I kapitlet ”Blicken och det ömsesidiga beroendet” nämns beroendet av ”Gud, andra människor och en kristen gemenskap” samt betydelsen av vänskap och mentorskap. Men hur ser det ömsesidiga beroendet ut i praktiken? I kapitlet ”Blicken och Guds ord” återkommer samma tanke, dock utan att jag riktigt ser framför mig vad det innebär.

Men Spår av den osynlige väcker hos mig en längtan att leva med en allt klarare blick. Det finns flera skäl till att detta är en viktig och läsvärd bok. Här vill jag nämna två:

För det första är Spår av den osynlige läsvärd eftersom den visar hur andlig klarsyn berör alla aspekter av kristen spiritualitet. Därmed är det en bok som angår alla kristna, inte bara ledare. En bärande tanke är att den inre och den yttre blicken hör ihop. Författaren betonar att det inre ögat – hjärtats visshet om tron på Kristus – hör ihop med det fysiska ögat, det vi ser omkring oss. Dessa är inte motpoler. Tvärtom är de båda lika viktiga. Samtidigt som profeten Jeremia framför sina ögon ser hur krukmakaren formade leran i sin hand påmindes hans inre om Guds löften. Den inre och den yttre blicken samspelar.

Vad innebär detta? Det kan först låta som om andlig klarsyn är något ganska abstrakt. Men sida efter sida blir bilden allt tydligare för mig. I Hallenius beskrivning är inte andlig klarsyn begränsad till den andliga nådegåvan ”urskiljning”. Det är något mycket bredare. Blicken hos en andligt klarsynt människa formas vid en rad små vardagliga vägskäl. Ett heligt liv innebär inte att fly världen utan att i stället mitt i vardagens utmaningar träna sin blick att se vad Gud gör. Det är i dessa oansenliga och ofta fördolda beslut som hon vänjer sin blick vid att se Gud. På så vis omfattar detta den spiritualitet som återfinns i texterna och beskriver hela det kristna livet.

Och är inte detta det kristna liv vi känner igen så väl från vår erfarenhet? Här finns tider för mirakel och uppenbarelse, men också tider för uthållighet och väntan.  Mikael Hallenius har genom sin text satt fingret på det avgörande sambandet mellan andlig mognad och andlig klarsyn. Någonstans längst vägen har detta blivit ett alltför åsidosatt tema i kristen spiritualitet.  ”Saliga de renhjärtade, de skall se Gud” (Matt 5:8). Jesusord som pekar på hur andlig klarsyn och andlig mognad hör samman.

Sist men inte minst är Hallenius debutbok viktig eftersom den tecknar en alternativ bild av ledarskap än den man vanligtvis möter. Här presenteras inte ”tre enkla steg till andlig klarsyn”. Det är inte ledarskapets hantverk som står i fokus utan snarare vår förmåga att se Gud. Boken blir en välformulerad appell för sambandet mellan kristet ledarskap och andlig klarsyn.

Varför lägger författaren tonvikten på andlig klarsyn? Jag föreställer mig att betoningen bottnar i de många samtal författaren fört med kristna ledare under åren. Kanske har alltid den avgörande frågan för bibliskt ledarskap handlat om just blicken. Vår naturliga tendens är att fästa blicken vid ”vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med” (1 Joh 2:16). Detta för oss vilse. Inte minst gäller väl detta kristna ledare. Men en andligt mogen människa kan komma i andra hand, menar Hallenius. Hon lever inte för att vara den som syns mest, vet bäst eller når flest. Frågan blir snarare: Kan hennes fysiska öga se spår av den osynlige omkring sig? Och kan hon hjälpa andra att upptäcka samma spår i sina liv? Hon är i så fall en god kristen ledare.

Kopplingen mellan ledarskap och andlig klarsyn (eller bristen på densamma) blir särskilt angelägen i en tid som präglas av vad författaren kallar ”elefantsjuka”. Begreppet exemplifierar kontrasten mellan den bibliska visionen av andlig klarsyn och vår tidsanda. I en elefantsjuk tid likställs det som är stort med det som är viktigt. Definitionen av en lyckad ledare är då någon som når och samlar många människor. I bokens avslutande kapitel med titeln ”Blicken och det lilla” beskriver Hallenius hur detta utmanar en kristen ledare att rikta om sin blick:

Andligt klarsynt är den som besitter och vårdar förmågan att se det stora i det lilla. I en värld fixerad vid elefantens viktklass och omfång behövs kristna ledare med förmågan att titta åt ett annat håll. I Bibeln visar det sig nämligen, om och om igen, att Gud medvetet väljer att börja sitt verk i och genom sammanhang, fenomen och människor, som den här världen bortser från (sid 80).

I Spår av den osynlige uppfattar jag en vilja hos författaren att alltmer återföra frågor om kristet ledarskap till att handla om andlig fördjupning. Många skulle nog mena att något oersättligt går förlorat om kristen ledarträning enbart vässar ledarens kompetens och stärker dennes begåvning. Kristet ledarskap är mycket mer än så. Hallenius har med sin bok ringat in vad detta oersättliga är. Han kallar det andlig klarsyn. I inledningen till boken betonar han att andlig klarsyn är frukten av en tro som mognar under många år. Därmed kommer en god kristen ledarträning att pågå livet ut. Det är en process där vår blick hela tiden får vänja sig vid att se mer av Gud. Med detta tecknar Hallenius en inspirerande vision för essensen i kristet ledarskap.

Det finns någonting tidlöst över Spår av den osynlige som får mig att tänka att det också är en bok mina barn kan komma att läsa när de blir vuxna. Kanske till och med deras barnbarn. Texten andas liksom andlig klassiker för vår tid.

Men hur det blir med det får framtiden utvisa. Jag går ut i köket och väger Spår av den osynlige på hushållsvågen. Siffrorna säger etthundrafemtio gram. Men ändå stor och fullpackad som en tung resväska, tänker jag.

Martin Wärnelid

Martin Wärnelid är pastor i Folkungakyrkan Stockholm.

Comments are closed.