Ledarskap i stormiga tider

av Hans Jansson

Ledarskap i stormiga tider

Vi befinner oss verkligen i stormiga tider. Att vara ledare i sådana tider är naturligtvis extremt utsatt men samtidigt så viktigt. Publilius Syrus, en syrisk poet och författare som var aktiv i Rom under det första århundradet f Kr uttryckte det så väl: ”Alla kan hålla i rodret när sjön vilar stilla.” Det är så sant. Under lugna och behagliga perioder krävs det inte så mycket av en ledare. Det är först när det blåser upp till storm, och utmaningarna blir riktigt stora, som en ledares kvalitet avslöjas. Stormen skiljer agnarna från vetet när det gäller ledarskap.

Ett bibliskt exempel som kan lära oss mycket om detta är berättelsen om Paulus resa till Rom. På sjöresan dit hamnade de i en monsterstorm som hotade alla på båten. Paulus var en verklig ledare men i sitt liv fick han uppleva mycket av kriser, lidande, förföljelse, ifrågasättande och begränsningar. Låt oss undvika alla förskönande
omskrivningar och slå fast att ledarskap är oerhört tufft. Det är betydligt mindre glamoröst än det kan se ut på ytan. Men om Gud har kallat oss till det så finns det alltid en väg genom de tuffaste omständigheter.

I Apostlagärningarnas tjugosjunde kapitel möter vi Paulus som fånge. Rent mänskligt sett så kan hans möjligheter att leda se väldigt begränsade ut. Han befinner sig på en båt som ska föra honom till Rom. Där ska han ställas till svars inför kejsaren. En officer, som heter Julius och tillhör den kejserliga vakten, har ansvaret för Paulus och några andra fångar.

På sin resa kommer de till de Goda hamnarna, nära staden Lasea. Då tar Paulus för första gången till orda och säger: ”Ni män, jag ser att den här sjöresan kommer att medföra skada och stor förlust inte bara av last och skepp utan också av våra liv” (Apg 27:10). Paulus inser att man riskerar att hamna i en storm. Men officeren litar mer på styrmannen och skeppsägaren än på vad en av fångarna säger. Det kan man ju ha full förståelse för.

Låt mig nu säga fem saker om vad som gäller i stormiga tider:

1. I stormiga tider sitter vi alla i samma båt
På väg till Rom sitter sjömännen, officeren, soldaterna, fångarna, aposteln och kanske affärsmän och en salig blandning av människor tillsammans. Där finns människor i olika åldrar, från olika samhällsklasser, som tillber olika gudar, men alla sitter i samma båt. Så är det också i den storm som vår värld nu går igenom. Så är det i ditt företag när det krisar. Och så är det i din församling när det har blåst upp
till storm. Vi sitter alla i samma båt och en människas handlingar kommer att påverka alla de andra.

2. I stormiga tider behövs det människor som har hört från Gud
Mot Paulus råd lägger de nu ut och hamnar mitt i en våldsam storm. Snart befinner de sig i total sjönöd. Det går så långt att de förlorar allt hopp om räddning. Då är det dags för Paulus att på nytt ta till orda.

Varken sol eller stjärnor syntes på flera dygn, och den starka stormen låg på så att vi till sist förlorade allt hopp om räddning. Ingen hade nu ätit på länge. Då steg Paulus fram mitt ibland dem och sade: ”Ni män skulle ha lytt mitt råd att inte gå ut från Kreta. Då hade ni besparat er den här skadan och förlusten. Men nu uppmanar jag er: Fatta mod. Inte en enda av er ska mista livet, bara fartyget ska gå under. En ängel från den Gud som jag tillhör och tjänar stod nämligen hos mig i natt, och han sade: Var inte rädd Paulus. Du ska stå inför kejsaren, och alla som seglar med dig har Gud skänkt dig. Så fatta mod, ni män! Jag litar på att det blir som han sagt mig. Vi måste bara stranda på en ö” (Apg 27:20–26).

Vad är det som gör att man nu börjar lyssna mer på en fånge än på de erfarna sjömännen och officeren? Svaret på den frågan är helt enkelt att det beror på att Paulus har hört ifrån Gud. Så länge som allt verkade lugnt var det ingen som tog hänsyn till vad han sa. Men Paulus blev inte bitter eller uppgiven på grund av det. Och innan berättelsen är över så inte bara lyssnar man till den fången utan man gör, i allt, som han säger. Vad behöver vi när vi har hamnat i en storm? Vi behöver någon som har hört ifrån Gud. Reinhard Bonnke sa att i Guds rike är det viktigare att ha öron än att ha hjärna. Det ligger faktiskt en hel del sanning i det. Låt oss inte glömma bort att när det är som mörkast, och verkar som mest hopplöst, då är människor som mest mottagliga för att lyssna. Men då är frågan om det finns någon som har hört ett ord från Gud.

3. I stormiga tider behövs det ledare som ingjuter mod och förmedlar hopp.
Låt oss läsa vidare, för nu börjar det bli riktigt spännande.

Men sjömännen gjorde ett försök att fly från skeppet. De firade ner livbåten i sjön under förevändning att de skulle kasta ut ankare från fören. Paulus sade till officeren och soldaterna: ”Om inte de stannar kvar ombord kan ni inte bli räddade.” Då kapade soldaterna trossarna på skeppsbåten och lät den driva bort. Strax innan det började dagas uppmanade Paulus alla att äta. Han sade: ”I fjorton dagar har ni nu väntat och varit utan mat och inte ätit. Därför uppmanar jag er att äta. Det behöver ni för att bli räddade, för ingen av er ska mista så mycket som ett hårstrå på sitt huvud.” När han hade sagt detta tog han ett bröd, tackade Gud inför dem alla, bröt det och började äta. Då fick alla nytt mod och tog sig mat, de också (Apg 27:30–36).

Nu är det plötsligt en av fångarna som har initiativet och är den verklige ledaren på båten. Han gör det en verklig ledare gör. Han ingjuter hopp och nytt mod. Redan i det förra textavsnittet läste vi om hur han uppmuntrar dem med orden: ”Fatta mod. Inte en enda av er ska mista livet, bara fartyget ska gå under.” Och han ingjuter hopp i de modlösa medpassagerarna med orden: ”Så fatta mod, ni män! Jag litar på att det
blir som han sagt mig.” Och här agerar han så att alla får nytt mod och tar sig mat, de också. I mina ögon har ingen definierat ledarskap på ett bättre sätt än Napoleon. Låt mig betona att jag inte gillar det som Napoleon gjorde, men jag gillar verkligen hans definition på ledarskap. Han sa: ”Ledare är den som förmedlar hopp.” Det är så sant.

När Winston Churchill fick frågan om vad som hade varit Englands viktigaste vapen i kampen mot Nazi-Tyskland så svarade han utan ett ögonblicks tvekan: ”Det som alltid har varit Englands viktigaste vapen – hoppet.” När hoppet sinar väller modlösheten, missmodet och uppgivenheten in. Utan hopp ger vi upp. Men så länge som det finns hopp så kommer människor att fortsätta äta, arbeta, kämpa, engagera
sig, offra och ta ansvar. Det är därför som den som ingjuter mod och förmedlar hopp kommer att fungera som ledare.

4. I stormiga tider behövs det ledare som kliver fram och tar ansvar.
I det textavsnitt som vi nyss läste ser du en verklig ledare i aktion. Är det inte både komiskt och fascinerande att det plötsligt är en fånge som har initiativet och styr allt som sker på båten? Av de 276 personerna på båten så är det en av fångarna som leder hela räddningsaktionen. Det blir uppenbart att du kan fungera som ledare, även om du inte har det formella ledarskapet i en situation. Paulus, som fånge, visar här att du till och med kan leda i en situation av stora naturliga begränsningar. Men då måste du vara beredd att kliva fram och
ta ansvar. Och ansvar är inte riktigt vår bästa gren i dag. Paulus skulle ha kunnat försvara sig med att det här inte var hans ansvar, att de inte skulle dra in honom i det hela och att någon annan fick sköta det här. Men sådan var inte Paulus.

I den här världen upplever vi i dag alltmer av kaos. Det är som att den båt som vi gemensamt färdas i har tappat kursen och håller på att gå under. Många håller på att förlora hoppet om att det verkligen finns en framtid och ett hopp för den här världen. Men låt oss inte glömma bort att när det är som mörkast, och verkar som mest hopplöst, då är människor som mest mottagliga för att lyssna. Det kan komma till en punkt där människor inser att det är en välsignelse att ha gudsmän och gudskvinnor i sin närhet. Det kan vara en välsignelse att befinna sig ombord på samma skepp som en apostel, även om han är en fånge. I dag behövs det män och kvinnor som tar sig tid att lyssna in Guds röst och därför har mod och hopp att förmedla till människor. Men som också är villiga att ta ansvar och leda mitt i stormiga tider. För det är mycket som står på spel.

5. I stormiga tider är insatserna som högst och vinsterna som störst.
Tillbaka till berättelsen: När nästa dag grydde såg de en bukt med en sandstrand och bestämde sig för att om möjligt låta skeppet driva upp där. De får offra vetelasten och kasta den i sjön för att försöka lätta skeppet. Men de drev mot ett rev där skeppet gick på grund. Fören borrade sig in och det stod orubbligt fast, medan aktern började brytas sönder av de kraftiga bränningarna. De simkunniga fick hoppa i vattnet först och ta sig i land och därefter de övriga, en del på plankor och andra på vrakdelar från skeppet. På det sättet blev alla räddade och kom i land. De var inte problemfritt, men alla 276 personerna ombord lyckades ta sig iland på den ö som visade sig vara Malta.

Josef var en finansminister som ledde Egypten genom en svår kris. I ett ordinärt läge hade inte hans insatser blivit så uppseendeväckande. Men hans sätt att leda genom en global svår period av missväxt och svält gjorde att han vann allas respekt och hans vishet blev till välsignelse för en hel värld. Winston Churchill var en ganska medioker ledare både före och efter andra världskriget. Men hans sätt att leda Storbritannien genom andra världskrigets mörka dagar, när hela Europas frihet stod på spel, gjorde honom till en hjälte. Den ledare som på ett framgångsrikt sätt lyckas leda sin organisation, sitt företag, sin församling, sin nation igenom en storm kommer att vinna ett unikt förtroende och kommer att kunna leda sitt sammanhang upp på en helt ny nivå. För när insatserna är som högst kommer också vinsterna att kunna bli som störst. Paulus ledarskap på båten räddade 276 människors liv. Ingen gick förlorad. Men båten gick ju förlorad.

Jo, det gjorde den visserligen och vetelasten också. Men min tro är att ingenting är mer värt en människas liv. Och vad är då inte 276 människors liv värda? Insatserna var höga i den monsterstormen. Ett felbeslut skulle ha kunnat kosta allas liv. Men Paulus lyckades rädda allas liv. Den här berättelsen är slutligen ett bra exempel på att verkligt stora ledare har sin bästa tid när omständigheterna är som allra sämst, utmaningarna är som allra störst och betydelsen av de beslut som fattas är som allra mest avgörande. Så om du har en ledargåva ska du inte klaga när det mörknar på himlen och det blåser upp till en riktig monsterstorm. Bli inte uppgiven i stormiga tider. För kanske var det just för en tid som den här som Gud formade dig, gav dig utrustning och kallade dig. Stå upp och led frimodigt i stormiga tider. För det
finns en väg också genom stormen.

Hans Jansson

Hans Jansson är förkunnare, mentor och författare, bland annat böckerna Mästarlikt ledarskap (Livets Ords Förlag, 2018) och Det finns en väg (Livets Ords Förlag, 2022).
Written By
More from jonatansa
Gemenskap – Gå djupare – Ge vidare
Hemgruppen som kyrkans relationsbaserade lärjungaskap ”Jag har inga problem att tro på...
Read More
0 replies on “Ledarskap i stormiga tider”