av Joakim Lundqvist
Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen … Allt har han gjort skönt i sin tid. Pred 3:1, 11
En av de viktigaste lärdomarna i den kristna vandringen är just detta. Det finns inga tidsperioder som är transportsträckor, inga som bara är en smärtsam passage fram till nästa fas. Alla livets säsonger och tider är skapade med ett syfte och med en skönhet.
Fiendens idealiska strategi är att vi ska springa från ett livskapitel till nästa utan att finna syftet och skönheten med det som vi befinner oss i just nu. Antingen hetsa som skållade råttor in i nästa fas – eller desperat längta tillbaka till en som vi redan lämnat bakom oss, hellre än att inse vad som är Guds plan med just den tid jag befinner mig i just nu.
Och kanske har just singeltiden i dag blivit den mest underskattade av alla de livskapitel som Gud har skapat och lagt ett väldigt viktigt syfte i. Många ser den som ett nödvändigt ont, som en transportsträcka som man hoppas ska bli så kort som möjlig, innan det äntligen är dags att hitta någon och bilda familj. Men det fanns ett syfte i att Gud inte skapade människan med make/maka och barn. En tanke med att det faktiskt finns ett oändligt viktigt kapitel innan det är dags för oss att dela liv med en annan människa.
Så vad är då poängen med singeltiden? Vad är syftet med den, hur kort eller lång den nu blir?
1. Lär känna Gud
Självklart kommer dörren alltid att vara öppen för att lära känna Herren, oavsett vilket livskapitel du befinner dig i. Men det finns en speciell angelägenhet i att göra det just i den här fasen av livet – innan du kanske kommer att börja dela det med en rad andra individer.
Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig. 2 Mos 20:3
Vi tänker ofta att detta – det första budet av de tio som gavs åt Mose – är det enklaste att hålla. Ingen av oss går väl med seriösa planer att bli buddhist eller muslim? Men budet handlar egentligen inte främst om detta, utan om att växa fram till den punkt där Gud är den som får möta alla vårt livs grundläggande behov:
Att hans är det första namn jag ropar när jag är i nöd.
Att han är den första jag springer till när jag är ledsen och behöver tröst.
Att han är den första jag ber om hjälp när jag kommit till slutet av mig själv.
För om jag inte har lärt känna Gud på det sättet, och gjort honom till min främsta och viktigaste källa till identitet, kärlek och bekräftelse, kommer jag att ställa orimliga och omöjliga krav på min framtida partner. Om min själ inte först har lärt sig att vara nöjd och trygg med att först och främst vara Guds barn, kommer den inte att mättas av vilken kärlek och omtanke som än någon annan människa kan ge till mitt liv.
Inga andra gudar. Inga andra källor. Det är singeltidens första och främsta mål och syfte.
2. Lär känna dig själv
Tiden som du lever själv utan att dela den med någon annan, är ett gudagivet och gudabenådat tillfälle för dig att lära känna vem du själv är.
Kan man inte göra det även om man är i en relation? Jo, absolut. Men med svagheten att en relation alltid ställer krav på kompromiss. När du har en annan människa att ta hänsyn till, måste du alltid ta ett naturligt ansvar för det och kan inte alltid fullt ut hänge dig till vad just du själv vill eller vem just du själv är. Om du inte har hunnit utveckla en stark och personlig egen identitet innan du går in i en relation, är det tyvärr sannolikt att du ännu inte är mogen för en. Jag har tyvärr sett lite för många relationer som har stressats fram för att sedan följas av en identitetskris. För att en eller båda helt enkelt inte hade hunnit bli klara med sin egen inre upptäcktsfärd först.
I stället för att känna ångest för singeltiden och be Gud om att den ska bli så kort som möjligt – använd dess fantastiska potential i stället! Satsa på att fullt ut utforska dina intressen, din kallelse, dina passioner och studera vad som brinner i just ditt hjärta. Om du skyndar förbi det här livsmomentet är risken stor att du lite längre fram hänger upp ditt liv på någon annan i ett felaktigt beroende – i stället för att vara två trygga och stabila, likvärdiga förbundspartners på livets resa.
Och ärligt, om vi omfamnar det här perspektivet på singeltiden – att lära känna Gud och lära känna sig själv – spelar det ju mindre roll hur lång den blir. Här tror jag själv att vi måste justera både vårt vokabulär och sätter vi bygger kyrka, utifrån vad Nya testamentet faktiskt säger. Både Paulus och Jesus stryker faktiskt under att det finns en kallelse, en ”gåva”, i att vara singel för hela livet (Matt 19:11-12, 1 Kor 7:7-9). Både Paulus och Jesus var för övrigt singlar själva, och ingen av oss kan ju direkt påstå att de missade Guds kallelse, eller verkade leva ett undermåligt liv bara för att de aldrig gifte sig? Även om de flesta i våra sammanhang bär kallelsen att leva med någon annan i ett äktenskap är det så viktigt att vi erkänner att vissa har en annan livsväg, och att vi bygger våra kyrkor så att de är anpassade för alla livskallelser.
Under den här rubriken vill jag också inkludera vikten av att använda singeltiden till att bygga karaktär. Det som en dag kommer att göra skillnaden mellan ett lyckligt och olyckligt äktenskap, kommer i många fall att vara den karaktär du byggde – eller inte byggde – innan den dag du gick nerför kyrkans mittgång medan orgeln spelade Mendelssohns brudmarsch.
Lär dig betala dina räkningar, lär dig gå upp på morgonen oavsett om du har något att göra. Lär dig stryka en skjorta, laga tio olika maträtter riktigt bra, städa en toalett, hantera olika tvättprogram, sköta din personliga hygien, motionera, äta sunt, sova tillräckligt, hjälpa till i kyrkan utan att någon betalar eller berömmer dig.
Allt detta är något av den bästa investering du kan göra i en kommande relation.
3. Sök Gud för din livsväg
Författaren och teologen C.S. Lewis sa det bättre än någon annan:
Ett äktenskap är två personer som
förenas av ett gemensamt mål.
Så vad är ditt mål? Vad, som du ser från här och nu, är din destination? Och hur kan du, från den punkt du befinner dig på, börja röra dig i riktning mot den?
Du behöver inte göra resan överdrivet detaljerad från början. Om ditt mål är att leva för Jesus och göra vad han vill med ditt liv, så börja där du är, börja i det lilla. Vad behöver din församling, som är Jesu kropp i den här världen, just nu? Möt det behovet! Se dem som ingen annan verkar se. Hjälp dem som få andra hjälper. Gör vad du kan för att vara Guds utsträckta hand i din nuvarande värld, din nuvarande verklighet.
Och under det att du gör det, skulle jag inte bli förvånad om du förr eller senare längs resans gång kommer att upptäcka att någon i din närhet verkar vara på väg i samma riktning som du. Och att ni plötsligt befinner er bredvid varandra inte enbart på grund av utseende, charm eller personlighet, utan för att ni båda är på väg i samma riktning.
Levd på det här sättet behöver inte singeltiden bli en prövning eller en livsfas att spola över så fort som möjligt. Utan en tid skapad av Gud, med sin unika skönhet, att levas och njutas av så länge den är tänkt att pågå.