KÄRA LÄSARE
I det här numret önskar vi beröra temat förnyelse och tillväxt. Vi kommer naturligtvis beröra en mängd aspekter som påverkar både hur tillväxt tillkommer, växer och hanteras. Jag tror dock att en grundtanke som måste vara på plats är svaret på frågan vems rike är det vi bygger, och till vems ära? Jag tror även att vi på djupet måste förstå att det rike vi är med och bygger inte är av den här världen – det är ett andligt rike, ett andligt verk.
Vi läser i Första Korintierbrevet 3:5–11:
Vem är då Apollos? Vem är Paulus? Tjänare som förde er till tro, och det var Herren som gav var och en den uppgift han hade. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, utan bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en ska få sin lön efter sitt arbete. Vi är Guds medarbetare, och ni är Guds åker, Guds byggnad. Efter den nåd som Gud gav mig lade jag grunden som en skicklig byggmästare, och någon annan bygger nu vidare på den. Men var och en måste vara noga med hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan är lagd, och den är Jesus Kristus.
Här ser vi flera aspekter: Kyrkan är en Guds åker, där en planterar och en annan vattnar – kyrkan är även en Guds byggnad, där någon lägger grunden och någon annan bygger vidare. Alltså att det finns olika faser i församlingens tillväxt, och att vi alla bygger vidare på det Gud redan tidigare utfört genom andra människor. Däremot kan växlingen mellan olika faser och generationer ha sina utmaningar – här finns dock mycket matnyttig läsning att bita i
i det här numret.
Vidare skriver Paulus i brevet till församlingen i Efesos, i Efesierbrevet 4:15-16:
Vi ska i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. Från honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, allt efter den kraft som är verksam i varje del. Då växer kroppen till och bygger upp sig själv i kärlek.
I dessa bibeltexter finner vi en mängd nycklar som är förutsättningar för tillväxt. Det språk och de bilder som används i dessa texter återkommer ofta i Paulus brev – nämligen bilden av församlingen som en kropp – men även det tydliga språkbruket att Jesus är huvudet för kroppen. Jag menar vidare att när vi på riktigt förstår att vi är en kropp som hänger ihop och där vi som lemmar i samma kropp behöver varandra, kommer vi också hantera varandra på ett bättre sätt. I mångt och mycket handlar detta om den kultur vi tillåter råda mitt ibland oss, vilket är något som berörs i flertalet artiklar i detta nummer.
När vi sedan förstår att Jesus är huvudet ger det ytterligare ett perspektiv. Det är och har aldrig varit min församling – det är hans församling och hans kropp. Vi är endast tjänare. När vi sedan förstår att den uppgift vi fått är att göra den tjänst som Herren just gett mig och jag faktiskt inte kan pressa fram växten gör det att vi kan slappna av. Vi kan sänka axlarna: vi gör vår del, men Gud ger växten.
Förståelsen av att vi är en kropp som bör fungera och agera tillsammans, skapar förutsättningen för tilltron på teamet. Teamet är så värdefullt och även uppenbarelsen att vi behöver varandra. Vad djävulen försöker göra är att distansera lemmarna från varandra och därmed så split mellan de olika tjänsterna och funktionerna i kroppen. Om han lyckas med det så fungerar inte kroppen som den ska. Vi behöver därför vaka över vår attityd till varandra, där vi har förståelse för att olikheterna behövs och att olika lemmar har olika funktion. Vi bör därför vara de vi är skapade att vara. Paulus berör detta i Första Korintierbrevet 12 när han skriver om att ögat inte kan säga till handen: ”Jag behöver dig inte.” Dessa lemmar behöver verkligen varandra och har väldigt olika funktioner i kroppen. Så är det också med oss som lemmar i Kristi kropp.
Numret du håller i din hand är ett nummer med många kloka inspel och bidrag från olika delar av Kristi kropp, från människor med god erfarenhet av att stå i tjänst och goda exempel på det som de skriver om, som jag verkligen tror kommer att berika dig och ditt ledarskap.
Låt oss i allt lyfta blicken och se på Jesus och lyssna på honom som är huvudet för sin kropp, församlingen. Vi behöver alla vara villiga att lyssna in Jesus och finna vår plats i kroppen och vara just den lem vi är kallade att vara för att förnyelse och tillväxt ska ske.
Med önskan om välsignad läsning,
Simon Ahlstrand, chefredaktör & ansvarig utgivare